Hemma igen :)

Vilken resa! Rolig, givande, skrämmande och avslöjande kanske är de bästa ord att sammanfatta resan med.... Vi körde via Dalarna, Värmland och Hamar till Lillehammer. Det regnade hela vägen från Värmland till Lillehammer så bilderna blev inte något vidare men postar nån ändå ;)
 
När vi närmade oss Lillehammer kände jag mig upprymd, glad och förväntansfull.... för vad visste jag inte egentligen, men så kändes det i allafall. Det finns egentligen inget speciellt i Lillehammer för mig annat än de glada, hjälpsamma och trevliga kollegorna jag jobbat med och nu tappat kontakten med...
 
MEN också de 1000 trappsteg upp till stora skidbacken =D Dem sprang jag upp många gånger när jag jobbade i Lillehammer 2005 och 2008 fast nu var vi för trötta efter resan att göra annat än käka dyrt och lägga oss och sova innan vidarefärden till Geiranger morgonen efter. Dessutom regnade det lite som gjorde att vi kände oss bara sugna på hotellrummets värme och gos framför tv:n. (svensk Let´s dans).
 
På morgonen när vi åt frukost kände jag mig ledsen när jag tittade upp mot backarna som jag gick uppför alltid till jobbet och hur många och långa pass jag jobbade under de 15 veckorna jag var i Lillehammer sammanlagt.... Skönt att den tiden är förbi trotts roliga minnen, många fantastiska erfarenheter, lärdomar och såklart massa pengar, men längtan hem var alltid närvarande och tröttheten hängde över en under alla veckor utan lediga dagar och bara dubblapass....
 
Närmar oss Lillehammer och det regnar som syns....
 
Här bodde vi, rätt så prisvänligt faktiskt. Soligt på morgonen när vi ska åka mot Geiranger...
 
Squats på rummet direkt efter vi kom in =D gör fortfarande 200 om dagen... Hur går det för er andra som är med på utmaningen med 100 squats????  ;)
 
Hotellfrukost är alltid nice även om det fanns massor av sånt som vi inte äter men det fanns också ost och massa frukt och ett underbart bröd med oliver och soltorkade tometer i som var riktigt gott!!
 
Kännetecknet för Lilehammer kanske...? Shit happens eller nåt =D
 
Fika och squats på en parkering typ 20 mil före Geiranger... soligt så länge :)
 
Lite bilder på färden mot Geiranger...
 
Spegelplankt och vackert....
 
Här var det dags för fika och squats igen innan Geiranger....
 
Äntligen Geiranger.... :( snööööö för fan!!! Vänd hemåt och det fort.... och det blev bara värre..... :(
 
Här är det fara för lavin och ras hela vägen till stugbyn dit vi ska.... vi har bara 17,9 km kvar att köra..... suck...
 
Alltså under de 20 km som den här vägen svängde hit och dit hela jävla tiden och med en överhängande fara för mitt liv fick jag panik och magen vände sig typ 70 ggr och jag svettades och mådde skit.... Vid några tillfällen beodrade jag kärleken att vända tillbaka, men han försäkrade mig om att det inte fanns några andra vägar till vårt paradis än just den här..... Jag har inget minne om att jag har tagit bilder på just DEN HÄR färden..... 
 
På det här ställert fanns det åtminståne ett räcke som skydd fast det är bara träpålar som det här aluminium?/metallräcket sitter fast i.... Jag trodde att jag inte skulle komma hem levande..... =( och ändå var de här vägarna bra och breda, inte som på Sicilien skitsmala :) Men jag lärde känna en ny sida av mig själv faktiskt, min rädsla var ett avslöjande faktum om min mänskliga natur... Jag som trodde att jag var en robbot....
 
Jag fattar inte att vi är framme utan gråter och skakar i bilen för all lättnad att bilen faktiskt står stilla och inget stup så långt ögat kan nå.... Jag fixade det! men var ändå tvungen att fråga i receptionen om det fanns möjlighet att beställa en helikopter till morgonen vi ska hem.... Det fanns det men priset fick mig att avstå... Jag kan köpa annat trevligt än mitt liv och min säkerhet för de pengarna kan jag ju säga.... Dessutom är inte det heller alltid säkert i dessa landskap... What the hell happened to my optimism???? 
 
Hur som helst så breder sig Geirangerfjorden ut nedanför vår stuga! Jättefint och vackert, magiskt och fortfarande skrämmande på en och samma gång...
 
Vackert, magiskt och underbart men jag kan inte andas här.... Dessa berg trycker ihop mig och låter mig inte andas..... Alldeles för likt Tromsö där jag också jobbade skiten ur mig både fysiskt och känslomässigt.... ?
 
Jag ville bara putta det här berget så långt ögat kunde nå... alltså inte särskilt långt.... Geiranger är inte en storstad precis, typ 50 hushåll som lever på turistnäringen. Way go Geiranger
 
Jag kände bara för en antioxidant boost efter allt jag upplevt så långt och efter dessa gosaker mådde jag prima! Vi (speciellt jag haha) var väl värda detta! Mörkchoklad och rött vin är en underbar kombo om man inte får migrän av skiten =D Det fick jag inte ♥
 
Den här lilla restaurangen fick mig att längta hem... och nej, vi gick aldrig in där, bara förbi på våra ″spännande″ turer i landskapet.....
 
Nu fick jag skrivkramp i handen så jag fortsätter imorgon =D
 
Ha en fin kväll ♥♥♥
 



Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

yoginis.blogg.se

Yoginis blogg handlar mest om träning och utmaningar som jag utsätter mig för i utvecklingssyfte ;)

RSS 2.0